Exteriör

Radhusområdet Sparrisbacken består av sju längor och en fristående villa med sammanlagt 30 bostäder, i öst-västlig riktning ner mot stranden. De åtta byggnadskropparna är väl placerade i terrängen och husens utformning och planlösning är sinsemellan något olika för att passa in i den sluttande terrängen. I norr sluter en länga med två våningar kvarteret, övriga längor är i ett plan eller med bottenvåning och souterrängvåning. En u-formad gata går in i kvarteret och betjänar samtliga bostäder samt det fristående garage som återfinns i fastighetens östra del.

Tvåvåningshusen ner mot vattnet.
Tvåvåningshusen ner mot vattnet.

Husen ritades av Alf Bydén och Dag Åberg och byggdes 1958 av Widmark & Platzer. Båda skaparna av området flyttade in. Radhusen visar på många typiska drag för 1950-talsarkitekturen och det som kallas folkhemsarkitektur eller nyrealism. Funktionalismen, som när den introducerades på 1930-talet efter internationella förebilder, var mycket stram, vit och enkel. Efter hand inspirerades arkitekterna även av nationella förebilder vilket gav ett mjukare formspråk och varmare färgskala under 1950-talet.

Äldre foto (privat)
Äldre foto (privat)

Radhusens stomme är av platsgjuten betong med inslag av lättbetong och tegel. Ytterväggar av lättbetong, spritputs samt utfackningar/fönsterpartier av träregelstomme med mineralullsisolering och fasadskikt av träpanel samt asbestskivor. Lägenhetsskiljande väggar av 200 mm tegel, i källaren betong respektive lättbetong. Hus utan källare har krypgrund. Bottenbjälklaget är utfört av betongelement bestående av balkar och på underflänsen liggande plattor respektive platsgjuten betong. Isolering består av kutterspån och övergolvet av trä.

Äldre foto (privat)
Äldre foto (privat)

De åtta byggnadskropparna har en enhetlig utformning och dess exteriör är mycket välbevarad. Flacka assymetriska tak, klädda med svartmålad plåt. Ursprungligen var taken lagda med skivtäckt plåt men vid senare renoveringar på slutet av 1990-talet har den skivtäckta plåten bytts mot bandtäckt. Ursprungligen var också taken målade i en matt svart färg, men har nu en blankare svart färg. Tvåplanshusen har ett förskjutet sadeltak, enplanshusen har yttertak av typ pulpettak. Vindsisolering av mineralull. All plåtgarnering kring tak, lister, fönsterbleck, hängrännor och stuprör är av svart plåt. På flera ställen finns ursprungliga stuprör med skarpa vinklar kvar, men de flesta är utbytta till nya rör med runda böjar.

Exempel på envåningshusen i den mittersta längan.
Exempel på envåningshusen i den mittersta längan.

Fasaderna är av vit spritputs, partier av slätputs vid fönsterpartierna, som ursprungligen hade karaktären av ädelputs tack vare vit marmorkross i putsen. Denna kvalité försvann tyvärr då husen målades om 1999. Mot trädgårdssidan är fasaderna av gulmålad stående träpanel.

Tvåvåningshusen ner mot vattnet.
Tvåvåningshusen ner mot vattnet.

Fönstren är kopplade treglasfönster. Mot norr är fönstren mindre och mot söder är fönsterpartierna större, vissa av de stora fönsterpartierna mot söder är öppningsbara. Alla fönsterfoder är smala och vitmålade, vissa fönster har ett vädringsgaller i vitmålad plåt.

Entrédörrar med sidoljus är av teak. Yttertrapporna är gjutna av betong med infällda skrapgaller. Vid vissa hus i den norra längan har sentida skärmtak vid entréerna tillkommit. Dessa är dock så väl anpassade till husens arkitektur att det inte stör.

Den nedersta huslängan.
Den nedersta huslängan.

Garageportar har en tjärbaserad brun yta med smala liggande fönster upptill. Vissa garageportar, alla i garagelängan, är utbytta.

Husen har ett självdragssytem, frånluft finns i kök och våtrum. Flera av husen har haft problem med fukt och därmed dålig lukt. På 1980-talet togs hål upp, spaltventiler, i grunden och frånluftsfläktar installerades. Detta förvärrade dock problemen och hålen sattes åter igen med fogmassa i samband med radonbegränsande åtgärder. Vissa av husen påvisade höga radonvärden vid mätningen 2005. För att åtgärda detta tätades bjälklaget mot källaren och husgrunden samt att ett undertryck skapades med hjälp av frånluftsfläktar.

Husen har ett vattenburet värmesystem med växlare från fjärrvärmenätet. Golvvärme finns i vardagsrum och badrum, redan från uppförandetiden. I övrigt sitter radiatorer under fönstren.

Särskilda kvalitéer och åtgärder

Väggytor

Väggarna är spritputsade med slätputsade partier vid fönsterpartier. Fasaderna målades om 1999 och den ursprungliga glimrande putsen ersattes av en täckmålad yta. Trädgårdsfasaden är av gulmålad träpanel monterad på masonite. Ursprungligen var träpanelen något ljusare än den befintliga gula kulören. Det som från början var tänkt som ett trädgårdsförråd och passage mellan trädgård och gata är mot trädgården klätt med svartmålad plåt på fasaden. I det flesta fall valde de boende att använda detta utrymme som bostadsrum istället för förråd.

Åtgärd: Fasaderna tycks vara väl bevarade och inga större putsskador har noterats. Målsättningen ska vara att behålla nuvarande puts och göra reparationer av lokala skador. Då väljs puts av samma typ och infärgning som befintlig. Om större putsbyten blir aktuellt i framtida skall den ursprungliga putsen med marmorkross användas för att återfå fasadernas glimmer. Träpanelen målas gemensamt av bostadsrättsföreningen för att samma gula kulör skall användas i hela området. Inför nästa ommålning bör den ursprungliga gula kulören undersökas och återställas. Plåtpartiet målas i samma färg som taket, matt svart färg.

Tak och plåtgarnering

De plåttak som är bevarade från uppförandetiden har skivklädd plåt, de hus som är renoverade har bandklädd plåt. Vid den senaste ommålningen användes en svart färg som var blankare än vad som ursprungligen var tänkt.

Åtgärd: Underhåll och byten ska ske likt ursprungligt utseende och material. Vid byte av plåt bör skivtäckt plåt i samma format som ursprungligt väljas. Vid framtida ommålning bör man återgå till matt svart färg. Dimensioner och utförande på plåtarbeten är betydelsefullt för att behålla karaktären.

Avvattningssystem, stuprör och hängrännor

Radhuslängornas avvattning är anslutna till dagvattenledningar. Stuprör och hängrännor är till största delen utbytta till fabrikslackerade med runda böjar, men det finns också ursprungliga stuprör med skarpa vinklar bevarade.

Åtgärd: Underhåll av avvattningssystemet är av stor betydelse. Årlig rensning från löv och kvistar är viktig. Nuvarande fabrikslackerade delar underhålls med moderna metoder. De delar som är ursprungliga av förzinkad plåt rengörs och målas med svart linoljefärg vid behov. Vid framtida byten används ursprungliga dimensioner och man bör återgå till förzinkad plåt med skarpa vinklar som penselmålas svart med matt linoljefärg.

Fönster och fönsterdörrar

Fönstren är till största delen ursprungliga. Det är kopplade tre-glas träfönster med espagnolettlåsning. Samtliga fönster har vitmålade plåtbleck i nedre kanten. Fönstren renoverades 2013, renoverades och målades om. I samband med renoveringen undersöktes det om det skulle vara lämpligt att komplettera fönstren med energifilm för att förbättra energivärdena, undersökningen visade att det inte skulle löna sig att sätta upp energifilm. Springventiler har monterats på fönstren för att avhjälpa problem med höga radonvärden.

Fönstren har enkla vitmålade foder. Spaltventiler tillkom för att avhjälpa höga radonvärden.
Fönstren har enkla vitmålade foder. Spaltventiler tillkom för att avhjälpa höga radonvärden.

Åtgärd: Ursprungliga fönster bidrar i hög grad till områdets karaktär. Fönster som underhålls genom regelbunden ommålning och, vid behov, kittning kan bli mycket gamla. Fönster underhålls med linoljefärg alternativt alkydoljefärg om det har använts tidigare. Förekommer dåliga bottenstycken eller andra mindre brister kan dessa delar ofta ersättas utan att hela fönstret behöver bytas. Vid byten av enstaka fönster eller om det i framtiden blir aktuellt med mer omfattande byten ska kopior av nuvarande nytillverkas.

Entrépartier

De flesta dörrar är ursprungliga oljade teakpartier med ett sidofönster i ornamenterat glas. Trappa av gjuten betong och trappräcke av svartmålat smide.

Entréparti till ett av envåningshusen. Ursprunglig entrédörr med sidoljusparti.
Entréparti till ett av envåningshusen. Ursprunglig entrédörr med sidoljusparti.

Åtgärd: Om det i framtiden blir aktuellt att byta ut ursprungliga dörrar bör man eftersträva en utformning som är anpassad efter byggnadernas ålder och arkitektur. Kopior av ursprungliga dörrar bör nytillverkas. Det ornamenterade glaset i sidopartiet finns bland annat att köpa hos Ringströms glasmästeri, Stockholm. Betongtrappor som behöver åtgärdas görs lika befintliga med formgjuten betong. Smidesstaket underhålls genom ommålning med svart oljefärg.

Garageportar

Ursprungliga garageportar har tjärad träpanel och smala rektangulära fönster i överkant. Vissa garageportar är utbytta vid husen, alla garageportar i garagelängan byttes ut på 1980-talet. Fönstren i dessa portar stämmer inte med ursprunglig utformning.

Åtgärd: Ursprungliga garageportar bör bevaras och underhållas så långt det går. Vid byte bör nya portar tillverkas som kopia av den ursprungliga.

Belysning och armaturer

Uteplatserna är försedda med en belysningsarmatur. Ursprungligen var det en vit glob på porslinsfäste. På många ställen har den ersatts med en annan armatur. Vid entrén finns vid vissa hus den ursprungliga trekantiga husnummersarmaturen bevarad.

Åtgärd: Vid återställande av belysningen och andra elarbeten ska en auktoriserad fackman anlitas. Vill en bostadsrättsinnehavare återställa till ett mer ursprungligt utseende kan en globarmatur på porslinssockel användas. Trekantig husnummerarmatur finns nytillverkade att ersätta om de ursprungliga går sönder.

Lyktstolpar

Lyktstolpar med runda kupor i området är ursprungliga. Det är oklart om det var tänkt att de skulle vara rödmålade eller om den röda färgen man kan se på foton från uppförandetiden är en grundfärg och att det dröjde med färdigstrykandet.

Åtgärd: Lyktstolpar och kupoler bevaras, vid behov ersätts de med likadana som de befintliga.

Markiser

En del av radhusen har markiser över uteplatsen på trädgårdssidan.

Åtgärd: För att få ett enhetligt intryck bör man välja en enfärgad markis i ljus beige, som putsfärgen.

Garagelängan

Garagelängan har putsade väggar och svartmålad plåttak likt boningshusen. Garagelängan innehåller förutom 8 stycken garage, bastu, tvättstuga samt förråd. Garageportarna byttes under 1980-talet, fönstren i garageportarna stämmer inte riktigt med de ursprungliga portarna. 2008 tillkom ett förråd på baksidan av garagelängan.

Garagelängan innehåller 10 stycken garage samt tvättstuga, bastu och lägenhetsförråd till de hus som inte har egen källare.
Garagelängan innehåller 10 stycken garage samt tvättstuga, bastu och lägenhetsförråd till de hus som inte har egen källare.

Åtgärd: För att bevara områdets karaktär är underhållet av garagen lika betydelsefullt som vid radhusen, och de putsade fasaderna och taket underhålls på samma sätt. Garageportarna tjäras vid behov. Vid nästa byte av garageportar bör man återgå till ursprungligt utseende.

Taksäkerhet

Som bakgrund kan man säga att de regler om taksäkerhet som kom från Boverket för några år sedan gäller befintliga hus med en del beskrivningar. När det gäller åtgärder som handlar om säkerhet för de som arbetar på taket, t ex sotare, gäller reglerna även retroaktivt på äldre byggnader. Man får alltså inte tumma på att sotaren ska kunna ta sig till servicestället, skorstenen, utan risk att ramla ned, eller att stegar ger vika eller liknande. Däremot kan man göra undantag när det gäller sådant som handlar om bekvämlighet. Till exempel snörasskydd kan man göra undantag för om det handlar om att det kan vara obehagligt att få snö i nacken, men inte farligt, eller att man får skotta snö från taken från skylift istället för att gå upp på taket.

Exempel på säkerhetsanordningar

För villor med fasadhöjd upp till 4 meter, som de flesta villor har, krävs det i princip två anordningar. En lös väggstege med permanent glidskydd vid takfot samt en fast takstege mellan uppstigningsställe på tak och skorsten. Fast takstege krävs vid taklutningen 1:10 (6 graders lutning) och om det inbördes avståndet mellan uppstigningsställe och skorsten är större än 1 meter.

För villor byggda före år 1986 är kravet på fast takstege mildare, och krävs först när taklutningen är större än 1:4 (14 graders lutning).

För envåningshus byggda före år 1968 är det faktiskt tillåtet att ha en lös takstege som är betryggande upplagd på taket, istället för den fasta takstegen. 

Framtida energisparåtgärder

För att optimera husens energiåtgång bör i första hand brister i husets klimatskal såsom otätheter i yttervägg, tak och golvbjälklag åtgärdas. I samband med att taken renoveras är det positivt att tilläggsisolera med mineralull mot vinden. Det är också möjligt att byta kutterspånet i bjälklaget mot mineralull i samband med byte av innergolv.

Det är också viktigt att se över energiprestandan på fönster och dörrar. Fönstren är kopplade treglas som renoverades 2013. I samband med renoveringen diskuterades det om det vore möjligt att komplettera fönstren med energifilm, men det framgick att det inte var gick inte att räkna hem ekonomiskt. Både dörrar och fönster bör ha tätningslister.

Alla energisparåtgärder bör utföras då andra renoveringar utförs. Det är också viktigt att endast använda underhållsvänliga material och metoder.

BRF Sjöträdgårdens logotyp

Bostadsrättsföreningen Sjöträdgården

Organisationsnummer 702001-9423

Box 4477, 165 16 Hässelby