Om vårdprogrammet

Vårdprogrammet omfattar bebyggelsen och utemiljön som tillhör bostadsrättsföreningen Sjöträdgården i Hässelby Strand. Bostadsrättsföreningen består av 7 huslängor med sammanlagt 30 bostadsrätter samt en fristående villa. Inom området ligger också en garagelänga med 10 stycken garage. I garagelängan finns också bastu, tvättstuga och lägenhetsförråd.

Flygfoto över Hässelby Strand. Foto: brfmaltesholm.se
Flygfoto över Hässelby Strand. Foto: brfmaltesholm.se

Bakgrund och syfte

Stockholms Byggnadsantikvarier AB har på uppdrag av bostadsrättsföreningen Sparrisbacken utfört ett vårdprogram för radhusområdet. Arbetet har innefattat genomgång och sammanställning av historik, beskrivning av bebyggelsen och områdets kulturhistoriska värde, dokumentation samt förslag på riktlinjer vid underhåll och förändringar. Arbetet utfördes 2014 av Sofia Bruto, byggnadsantikvarie.

Syftet med vårdprogrammet är att upprätta riktlinjer för skötsel och underhåll för områdets bebyggelse och omgivningar och målsättningen är att områdets kulturhistoriska värden ska stärkas och behållas. Programmet är en handledning som beskriver hur till exempel områdets arkitektur och miljö ska bevaras samt vilka material som är typiska för områdets karaktär. Riktlinjerna i vårdprogrammet ska ligga till grund för alla större underhålls- eller ändringsåtgärder. Det är dock ingen bygghandling utan utförligare utredningar och projekteringar kommer att krävas för att kunna genomföra framtida arbeten. 

Kulturhistoriskt skydd och klassificering

Byggnaden tillhör enligt Stockholms stadsmuseums klassificering den näst högsta klassen, grön. Detta innebär att området är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Plan- och bygglagen

Varsamhet och förvanskning

Med hänsyn till stadsmuseets klassificering bedöms området omfattas av Plan- och bygglagens paragrafer om skydd mot förvanskning och varsamhetskrav. Ändringar (och flyttningar) av byggnaden ska enligt 8 kap. 17 § Plan- och Bygglagen utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Enligt 8 kap. 13 § PBL får byggnaden inte heller förvanskas. Enligt 8 kap. 14 § ska byggnaden hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.

Vid utvändiga ändringar krävs bygglov. Underhåll av skyddad bebyggelse och invändiga ändringar kan kräva anmälan. Antikvarisk förundersökning, konsekvensanalys och medverkan av sakkunnig kontrollant av kulturvärden kan komma att krävas vid större ändringar. Vad som kräver bygglov och anmälan utvecklas nedan (se avsnittet Lagstiftning).

Stadsmuseets klassificering

“Radhusområde från 1957-58 intill mälarstranden i Hässelby strand. 30 lägenheter är fördelade på åtta längor som är utplacerade i öst- västlig rikting i ett mot stranden sluttande terrängavsnitt. En u-formad gata går in i kvarteret och betjänar samtliga lägenheter och det fristående garage som återfinns i fastighetens östra del.

Byggnaderna är sinsemellan något olika men med en övergripande gemensam gestaltning. I norr sluter en länga med två våningar kvarteret, övriga längor är i ett plan eller med bottenvåning och souterrängvåning. Hus 4 är en friliggande lägenhet. Gemensamt för de sju södra längorna är att vardagsrummen skjuter ut i såväl höjd- som sidled och har överljus från norr samt att garage är integrerade i radhusen.

Trädgårdarna är av både privat och halvprivat karaktär, det senare vid allmänningen i områdets mitt. Vid hus 3, 5 och 8 är tomterna på entrésidorna terrasserade med betongmurar med krönande, enhetliga bruna trästaket.

I allmänningens västra del är marken kuperad med berg i dagen och en knalle skiljer även den västra av de sydligaste längorna från strandpromenaden.

I norr åtskiljs tvåvåningslängan från Maltesholmsvägen av en slänt med ekar och prydnadsbuskar. Prydnadsbuskar kantar även gränsen mot Sparrisbacken i väster.”

Ritning av den enda friliggande villan i området, daterad 1958. Stadsbyggnadskontorets arkiv.
Ritning av den enda friliggande villan i området, daterad 1958. Stadsbyggnadskontorets arkiv.

Kulturhistoriskt värde

Att beskriva äldre bebyggelsemiljöers kulturhistoriska värden är en metod för att analysera och beskriva andra värden än ekonomiska. Det rör sig om värden som ger oss information om tidigare historiska förhållanden och värden i kulturmiljön som ger upphov till upplevelser hos brukare och/eller besökare. Kulturhistoriska värden tar sig fysiskt uttryck i hur ett område är planerat, bebyggelsens och landskapets utformning, byggnadsmaterial, färgsättningar och utformningen av mark och hägnader.

Området är kulturhistoriskt intressant genom sin tidstypiska gestaltning. Utmärkande är anpassningen efter terrängen, den arkitektoniska gestaltningen, de slätputsade fasaderna och andra typiska byggnadsmaterial och ursprungliga detaljer. Att området fortfarande efter över 60 år är så välbevarat och uppvisar så stor enhetlighet bidrar till områdets höga kulturhistoriska värde.

Samhällshistoriskt värde

Detaljplanen för Hässelby Strand från 1952 är utförd av dåvarande stadsplanedirektören Sven Markelius. Området karakteriseras av låga smalhus och vissa högre punkthus. 1958 invigdes tunnelbanan till Hässelby Strand, samma år som radhusen på Sparrisbacken stod färdiga. Hässelby strand, och radhusen på Sparrisbacken som område, är ett mycket tydligt exempel på de områden som växte fram då Stockholm växte starkt på 1950-talet.

Arkitektoniskt värde

Området med sina genomarbetade huskroppar, väl placerade i topografin har mycket höga arkitektoniska värden. Intressant är hur arkitekterna har tillvaratagit topografins förutsättningar och skapat ett område som har en harmonisk enhetlig utformning som ändå upplevs varierad. Radhusens vitputsade fasader, gulmålade träpaneler och asymmetriska svartmålade plåttak bidrar till det höga arkitektoniska värdet. Även den väl genomarbetade planlösningen med flera olika varianter för att passa in i terrängen bidrar till det arkitektoniska värdet.

Arkitekturhistoriskt värde

Områdets enhetliga utformning vad gäller byggnadsmaterial och färgsättning är mycket typiskt för den mjukare och färgrikare funktionalism som introducerades på 1940- och 50-talen. De olika byggnadsmaterialen och formspråket är tydliga tidsmarkeringar och de är mycket viktig för upplevelsen av området.

Riktlinjer vid underhåll och förändringar

För att ta tillvara och skydda de kulturhistoriska värdena som området bär på ska nedanstående hänsyn tas vid vård, underhåll och renovering inom området.

Utmärkande för bebyggelsen är dess gedigna och hantverksmässiga utförande. Den har uppförts med traditionella byggnadsmaterial som har ett känt åldrande och som är möjliga att underhålla. Att vårda bebyggelsen med traditionella metoder är inte bara betydelsefullt ur ett kulturhistoriskt perspektiv utan också ofta ekonomiskt försvarbart och ekologiskt hållbart då det förlänger bebyggelsens ålder.

Ett av områdets viktigaste värden är att bebyggelsens ursprungliga och enhetliga utseende i så hög grad har behållits.

Krav på varsamhet och anpassning:

  • Högsta krav på varsamhet ställs på byggnadernas exteriör samt de gemensamma ytorna mellan radhusen. Alla utvändiga ändringar kräver bygglov. Ursprungligt utseende och materialval bör behållas.

  • Entrésidornas markbeläggning och utformning bör utformas i enlighet med styrelsens stadgar för att bevara områdets sammanhållna utformning.

  • De privata trädgårdarna och uteplatserna bör utformas så att de stämmer överens med områdets ursprungliga utseende.

  • Invändiga förändringar är inte bygglovpliktiga men det är en önskan från föreningen att medlemmarna bevarar de karaktärsgivande detaljerna som bidrar till områdets höga kulturhistoriska värden. Dessa detaljer preciseras på sidan Interiör.

Ursprunglig ritning, Stadsbyggnadskontorets arkiv
Ursprunglig ritning, Stadsbyggnadskontorets arkiv

Lagstiftning

Plan- och bygglagen (2010:900), PBL

Varsamhet och skydd mot förvanskning, kap 8

Genom stadsmuseets grönmarkering bedöms fastigheten omfattas av varsamhetskravet och förbud mot förvanskning i Plan- och bygglagen. Ändringar (och flyttningar) av byggnaden ska enligt 8 kap. 17 § Plan- och Bygglagen utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Enligt 8 kap. 13 § PBL får byggnaden inte heller förvanskas. Enligt 8 kap. 14 § ska byggnaden hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Det är fastighetsägaren och/eller byggherren som är ansvarig för att lagen efterlevs.

Enligt Plan- och bygglagen är det förbjudet att förvanska särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader. För all bebyggelse, oavsett klassificering, finns krav på varsamhet och anpassning till omgivnings karaktär och byggnadsverkets kulturhistoriska värden. Förbudet och kraven avser hela byggnaden, d.v.s. både exteriör och interiör.

Med hänsyn till stadsmuseets klassificering bedöms området omfattas av Plan- och bygglagens paragrafer om skydd mot förvanskning och varsamhetskrav

Vad som är en förvanskning och vad som är varsamt finns inte angivet i någon paragraf utan bedöms av Stadsmuseet, eller av en antikvariskt sakkunnig om inte stadsbyggnadskontoret själv har den kompetensen.

När och hur tillämpas dessa paragrafer?

Stadsbyggnadskontoret är den förvaltning inom Stockholms stad som arbetar med stadens fysiska planering. Arbetet grundas på vad som föreskrivs i Plan- och bygglagen och Miljöbalken och innebär översiktsplanering, detaljplanering, bygglovgivning samt anmälan.

Handläggning av bygglov och anmälningspliktiga ärenden

Bygglovpliktiga åtgärder är bland annat:

  • Nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring av en byggnad än tillbyggnad om ändringen innebär ändrad användning, inredning av ny bostad eller annan lokal eller

  • Byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. (Men om åtgärderna inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär kräver det inte bygglov.)

  • Sedan finns en rad undantag under vissa förutsättningar för murar, staket, skärmtak och komplementbyggnader.

Plan- och byggförordningen (2011:338) (PBF)

För vissa åtgärder som inte kräver lov kan det krävas en anmälan till stadsbyggnadskontoret. Anmälningsplikten omfattar bland annat:

  • En ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt, 

  • Installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanaler eller anordning för ventilation,

  • Installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller tomt.

  • Underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4:16 eller 4:42, första stycket 5 c PBL. (I Stockholm avses blå- och grönklassade hus.)

BBR Boverkets regelsamling för byggande 2012

Syftet med regelsamlingen är att byggnader ska uppnå samhällets minimikrav på byggnader vad gäller bostadsutformning, tillgänglighet, användbarhet, brandskydd, säkerhet med mera. Reglerna gäller för nybyggnad men också vid ändring i en befintlig byggnad och tillämpas alltså vid bygglov och anmälan.

Vid ändringar kan dock kraven anpassas och avsteg får göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet.

Antikvarisk förundersökning

Stadsbyggnadskontoret kan också begära att en antikvarisk förundersökning upprättas innan man fattar beslut om en åtgärd. I förundersökningen beskrivs kulturhistoriska värden liksom övriga brister och kvaliteter. Dokumentet är ett underlag för att kunna bedöma om ändringar innebär en förvanskning eller inte är varsamma. Undersökningen bekostas av byggherren.

Sammanfattning

Lagmässigt omfattas radhusområdet av varsamhetskravet och förvanskningsförbudet i PBL. Underhåll ska också anpassas efter byggnadens kulturhistoriska värde. Det är fastighetsägarens ansvar att detta efterlevs. (PBL kap 8, §§ 13, 14 och 17). Det gäller alltid oavsett om en åtgärd omfattas av bygglov eller är anmälningspliktig.

Bygglovsansökan och anmälningsplikt krävs enligt omfattning ovan. Är man osäker på om en åtgärd behöver lov eller anmälan kan man kontakta stadsbyggnadskontoret (jourtelefon 08-508 27 330). Vid grönmarkerade hus remitteras ärendet ofta vidare till Stadsmuseet som gör en bedömning av förslaget. Stadsmuseet kan godkänna, avslå, begära mer handlingar etc.

I samband med bygglov eller ändringar kan stadsbyggnadskontoret också ställa krav på sakkunnig kontroll av kulturvärden. Då anlitar fastighetsägaren en fristående certifierad byggnadsantikvarie. Antikvarien deltar under byggprocessen och intygar att åtgärderna sker varsamt och inte förvanskar kulturhistoriska värden. Stadsbyggnadskontoret kan också begära att en förundersökning upprättas av byggnadsantikvarien om man anser att det behövs större kunskap innan man kan fatta beslut. Därefter kan de också begära ett utlåtande eller en konsekvensanalys över förslaget. I samband med bygglov och anmälningspliktiga ändringar kan följdkrav uppkomma enligt BBR. Ju färre ändringar man gör desto lägre följdkrav kan ställas och vid en byggnad med så höga kulturhistoriska värden kan man i regel hitta alternativa lösningar.

Läs mer om Vårdprogrammet

BRF Sjöträdgårdens logotyp

Bostadsrättsföreningen Sjöträdgården

Organisationsnummer 702001-9423

Box 4477, 165 16 Hässelby